De isländska sagorna

Vägen till vårt läsintresse börjar ofta med sagor om riddare, drakar, prinsar, prinsessor och fula ankungar. För en del av oss följer intresset för sagor med upp i vuxen ålder, fantasy ses av många som sagor, och skillnaden är sagorna ändrar karaktär och rollfigurer. Det finns de som säger att de isländska sagorna är världens första fantasyböcker. Fast stämmer det verkligen?

Om du ber en islänning översätta ordet saga till något annat språk kommer betydelsen att bli berättelse. För den som inte känner till de isländska sagorna närmare är det de enda nedskrivna dokument som finns om vikingarna. Det var dock inte vikingarna själva som skrev ner dem utan den isländske lagmannen Snorri Sturlasson och han gjorde det under tidig medeltid på 1200-talet, drygt 200 år efter vikingarnas sista slag.

Sanningar eller legender?

Snorri Sturlasson skrev alltså ner de muntliga berättelserna som fanns om vikingarna. Med tanke på att berättelserna först berättats muntligt och sedan skrivits ner för hand ett antal gånger, finns det stor anledning att misstänka att en del händelser inte är helt sanna. De första historierna skrevs ner av munkar, präster och ämbetsmän vilka kan ha beskrivit de norska vikingarna som koloniserade Island lite värre än de egentligen var. Forskare anser att de isländska sagorna, som totalt är 40 stycken, är historiska romaner men att de är viktiga dokument eftersom de ger värdefulla upplysningar om bruk, skick, händelser i samhället och relationer i det fornisländska samhället. Det är en fördel att känna till lite om det isländska samhället under äldre järnålder, populärt kallat vikingatid, och tidig medeltid när man läser de isländska sagorna. Island fick, på grund av sitt avlägsna läge från övriga europeiska kungahus, år 930 ett folkting, kallat Alltinget, som i dag är världens äldsta existerande parlament.

Nordiska kungasagorna

Snorri Sturlasson, som är en av de mer kända författarna till de isländska sagorna, hade som plan att skriva en handbok i nordisk mytologi och skaldekonst, vilket det också blev kallad Snorraeddan. Men den gode Snorri Sturlasson nöjde sig inte med det. Han fortsatte med en samling berättelser om den vida kända norska kungaätten som fick titeln Heimskringla (Nordiska kungasagor). Sagor som han färgade med sin egen uppfattning. Men den som förväntar sig ett bildrikt språk och genuina personbeskrivningar kommer högst sannolikt bli besviken för på den här punkten skiljer sig den isländska litteraturen från den samtida europeiska. Kroppsspråket får däremot en stor plats. De isländska sagorna ligger nära realismen, är sakliga och fyllda av fakta.  Det man istället kan slås av i de här berättelserna är hur jämställda de är. Kvinnor och mäns åsikter värderas som lika viktiga och alla, oavsett kön, framställs lika. Alla kan vara driftiga, initiativrika och hjältemodiga när det krävs.  Äldre versioner av de isländska sagorna kan upplevas som svårtillgängliga på grund av det något ålderdomliga språket. Tack vara ungdomars ökade intresse för fantasy och nordisk mytologi har 24 nordiska översättare gjort en ny översättning av alla isländska sagor, till danska, norska och svenska. Man har valt att behålla originaltexterna så det finns mycket intressant även för den språkintresserade.

Nordiska kungasagorna
Thanks! You've already liked this